Spelrecension: Lollipop Chainsaw

FÖRORD

I just detta nu ligger jag i soffan och tittat på eftertexten till spelet Lollipop Chainsaw. Har funderat på hur man ska försöka beskriva ett spel som är helt utanför ramarna än vad jag är van att spela. Men nåt ska jag säga.

Slutet gott, allting gott, eller?

HANDLING

Juliet Starling fyller 18 år och är på väg till skolan för att träffa sin nyblivna pojkvän  Nick. Allt verkar frid och fröjd förutom en liten detalj, nämligen att skolan har invaderats av zombies. Juliet krockar med sin cykel, slår en volt i luften och landar på fötterna. Ur sin väska sliter hon ut en gigantisk motorsåg med hjärtan på och springer argsint mot en hord med zombies. Efter man har fått lära sig lite om grunderna så kommer man till skolan. I skolan så räddar Nick Juliet från ett bakhåll men blir biten själv. Juliet tar då ett snabbt vågat beslut och sågar av Nicks huvud som på ett komiskt sätt överlever. Han är med henne hängandes vid hennes höft resten av spelet för att ta reda på vad som har hänt.

Lollipop Chainsaw Nordic Edition

pegi 18 violence bad_language online

SPELET

Spelet påminner mig om filmen Buffy The Vampire Slayer från 1992 fast med mer humor och zombies i stället för vampyrer. Jag tycker dom har lyckats göra ett ganska charmigt spel med en blandning av det typiska japanska med korta kjolar där man t.ex ibland ser baken på Juliet men sen dämpats ner lite av det amerikanska vilket gör spelet helt ok. Banorna är varierande och då och då rycks man in i ett minispel, t.ex zombie basketball där man på tid ska försöka kapa så många huvuden som möjligt som sen flyger igenom en basketkorg. Som gammal zombiefanatiker så fick man lite leende på läpparna när man såg några wink wink till gamla zombiefilmer. På Juliets dräkt står det San Romero Knights. För er som inte vet så heter gudfadern av zombiefilmer George Romero. Likaså en bana som heter Fulci Fun Center. Lucio Fulci var en italiensk filmregissör som gjorde ett antal zombiefilmer på 70 och 80 talet.

Sexsistiskt eller humor. Tja humor säger jag

Även om Juliet ibland framstår som en typisk bimbo som älskar shopping så blir hon riktigt tuff när motorsågen dyker fram. Spelet har en stor dos oväntad komik (tycker jag) t.ex när Juliets telefon ringer så sätter hon motorsågsklingan i marken och ut motorn plockar ut en telefon. När zombiehuvuden flyger så strålar vackra regnbågar och stjärnor ur deras halsar som om dom lyckats göra ett splatterspel i ett enhörningsfantasiland med rosa moln.
När jag har läst speltidningarnas recensioner så tycker jag det har gnällts väldigt mycket om spelet. Att spelet är sexistiskt pga Juliets få klädesplagg håller jag inte med om utan det är komik för mig. Att spelet skulle vara fånigt håller jag med om men på ett annat plan, det är fånigt på ett charmigt och komiskt vis. Att spelet blir enformigt efter några timmars zombieslaktande säger jag bara, ta en paus då. För det är ju trots allt ett zombiespel. Jag kan kort och gott säga att jag gillade spelet. Men som alla spel finns det ju nåt man kan sucka åt, nämligen combo. Jag har inte riktigt förståt varför det görs spel där man ska trycka på ett antal knappar i en viss ordning i rätt tid för att karaktären ska göra en typ av attack. Jag klarade spelet med bara tre st, pom pom punch, heavy attack och hugga neråt.

Påminner mig om filmen Buffy The Vampire Slayer från 1992

GRAFIK
Jag tycker det inte finns så mycket att säga om grafiken förutom att jag verkligen älskar den. Den riktigt utstrålar comicbookutseende

MUSIK/LJUD

Jag tycker dom har gjort ett bra urval och blandning av musiken. När slaktandet är igång så spelas någon typ av heavy metal men som bryts till nåt sockersött när man handlar eller kicka igång super attacken vilket blir en ganska komisk effekt. Ljudet finns inte så mycket att säga om. Röstskådespelet funkar och man får sig gott skratt åt diverse repliker. Det finns väl bara ett klagomål om ljudet. Jag vet inte om det ska vara så eller om det bara är så i mitt exemplar men när man närmade sig den sista banan så hakade ett antal repliker upp sig med varandra och det blev svårt att höra vem som sa vad.

HANDKONTROLL

Combo. Varför denna onödiga spelförstörare. Jag klarade mig genom typ hela spelet med tre attacker. Varför dom la in att man kunde köpa nya typer av attacker tyckte jag var helt menlöst. Förutom det så funkade det ganska bra.

SAMMANFATTNING

+ Snygg Grafik
+ Mycket Humor
+ Varierande Banor

– Rösterna blev en sörja
– Combospel

Bilderna ägs av Torbjörn Sellergren(c), Kodokawa Games(c), pegi.info(c),  Twentieth Century Fox(c)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: