Spelrecension: Uncharted: Drakes Fortune

FÖRORD
Jag sitter just nu och tittar på extramaterialet efter har varvat första Uncharted, Drakes Fortune. Det har dragit ut väldigt mycket på tiden med andra spel och bloggarbete men nu är jag äntligen färdig med och ska skriva min recension. Jag ska försöka vara så rättvis så mycket jag kan vilket inte blir lätt eftersom jag började med tredje delen, sen tvåan och nu ettan. Så visst har jag märkt skillnad. Men jag måste ha i åtanke att detta spelet kom ut först och ska då försöka inte göra jämförelser med dom två andra spelen som kom ut senare.

pegi 16 violence bad_language

HANDLING
För 400 år sedan fick en resenär vid namn Sir Francis Drake en havsbegravning efter sin död. Det är iaf sådan historien är skriven. Men en äventyrare vid namn Nathan Drake som tror att han har blodsband till Sir Francis tvivlar på det. Efter en dykning utanför Panama efter sir Francis kista får han det bekräftat, kistan är tom. Allt han hittar är några stenar och ett skrin innehållande en dagbok. I dagboken står det allt om Sir Francis erövrande av spanska skepp och allt dom innehöll. När Francis kom tillbaka till England så beslagtog drottning Elisabeth alla journaler och tvingade besättningen till tystnad. Men dagboken saknar en utriven sida. Vad var det Sir Francis ville hålla hemligt? Detta leder in till ett äventyr på en legendarisk skatt vid namn Eldorado. Med sig har han sin bästa vän Sully som är en äldre äventyrare och en kvinna vid namn Elena, som jobbar som reporter. Men han är inte ensam ute efter skatten för efter honom har han desperata banditer som vill lägga händerna på den.

SPELET
Spelet är ett äventyr i tredje persons format. Miljöerna är inte så många men dom är otroligt snyggt gjorda. Allt från den vilda djungeln till grottorna under jorden. Det är en hel del fasadklättring och hoppande i spelet.
Om jag ska dra upp lite negativt så stämmer inte storyn riktigt med gameplayen. Man får ibland se filmsekvenser där skurkarna inte har en aning hur man hittar t.ex en lönndörr som man redan är bakom. Hur kommer det sig då att det finns fiender innanför lönndörren om dom inte har hittat den.
En annan sak är att det är lite för mycket skjutande i spelet så det tappar sin äventyrskänsla. Sist men inte minst, gåtorna. Det är alldeles för lite gåtor.

GRAFIK
Jag vet att jag inte skulle jämföra med dom efterföljande titlarna men kan nu inte hjälpa det. Grafiken i ettan är inte riktigt lika bra som i tvåan och trean men det är väldigt nära inpå. Så med andra ord, den är otroligt vacker.

MUSIK/LJUD
Mycket pompa och ståt som i en Bruckheimer film. Ljudet är förträffligt och röstskådespelet är magnifikt.

HANDKONTROLL
Det finns tyvärr ett litet irritationsmoment i spelet. När man ska kasta handgranater så ska man inte bara styra siktet med spakarna utan man ska även vinkla handkontrollen om man ska sikta rätt. Annars så funkar allt riktigt bra.

SAMMANFATTNING
Jag gjorde felet med att spela spelen baklänges i stället för att börja med första. Men spelet är klart värt att testa.
+ Grafiken
+ Musik/Ljud
+ Äventyrlig
+ Handkontrollen. Även om en sak inte riktigt funkade så är resten mkt bra.

+/- Story jämfört med gameplay.
– Vinklandet av handkontroll.
– För mycket skjutande
– För lite gåtor

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: