Spelrecension: Hitman Absolution

FÖRORD
Jag ska vara ärlig och säga att jag har inte spela ett Hitman spel sedan Blood Money till Playstation 2. Jag var då inte så förtjust i spelet men jag klarade av det. Sedan dess trodde jag inte att jag någonsin skulle betala för ett Hitman spel igen. Men efter ha sett vad I-O Interactive har gjort med Absolution så väcktes ännu en gång min nyfikenhet.

Titel: Hitman Absolution
Utvecklare: Io-Interactive
Utgivare: Square Enix
Plattform: Xbox 360, Playstation 3, Windows
Spelat på: Xbox 360

   

HANDLING
–Hon har förått oss. Ta ut henne och ta tillbaka flickan hon har kidnappat.
Det är typ så det hela började. Agent 47 är tillbaka, mer äldre och mera badass. Hans kontrakt går ut på ta ut en gammal kollega som har avslöjat allt om The Agency och kidnappat en liten tjej som är deras ”egendom”. Agent 47 sätter en kula i henne när hon står i duschen där hon i sina andetag kräver att Agent 47 tar hand om den unga tjejen och inte låta The Agency ta tillbaka henne. Agent 47 inser sitt misstag han har gjort och gömmer den lilla tjejen på ett kloster där hon tros vara säker. Men han har fel. Den lilla flickan kidnappas och Agent 47 måste nu frita henne.

SPELET
Spelet är en, hmmm hur ska jag förklara…ett linjärt spel med olika valmöjligheter som gör att spelet känns lite mera öppet. Ta dig in i byggnader som du vill, gå in som Rambo eller smyg in vilket det senaste är att rekommendera. När man får personer på sin hitlista så kan man själv välja hur man ska ta ut dom. Antingen ett skott i huvudet, strypa dom med en snara eller försöka få det ser ut som en olycka. Att ta ut ett mål poängsätts i pengar där ”olyckshändelse” är det högsta. Men tar man ut oskyldiga personer så blir det minus i kassan.
Med en knapptryckning så får Agent 47 upp en ”spindelkänsla” där det pekas ut lite information hur du kan ta ut offret. Men jag måste tyvärr bli lite negativ här.

Det är kanske jag som börjar bli gammal men jag tycker att informationen var ganska vaga. Till exempel: Det finns ett ställe man kan smita in på för att sätta på gasen på spisen men sen vet man inte vad man ska göra efteråt. Nåja det finns alltid youtube för att hitta svar.
Nåt som känns nytt i Absolution är att man kan använda ett offers kläder för att kunna smälta in i omgivningen bättre. Visserligen är känsligheten att avslöjas stor men det ger en liten större chans att lyckas med sitt uppdrag.

ONLINE
Som alla dagens spel så har dom har lagt in en onlinefunktion där spelare kan skapa egna kontrakt som man kan ta sig an. Det tråkiga med detta är att man kan bara skapa kontrakt på a-i´n men inte andra spelare vilket skulle vara häftigt. Men man kan inte få allt.

GRAFIK
Grafiken är riktigt snygg och miljöerna är känns levande. till exempel utan att spoila så finns det ett uppdrag i ett chinatown och där känns det riktigt levande för där trängs folk bland dom olika försäljningsstånden.

MUSIK/LJUD
Musiken och röstskådespelet finns inget att klaga på. Det är varken bra eller dåligt. Där emot vapenljuden är tipp topp.

HANDKONTROLL
Jag ha en liten liten liten påpekning angående handkontrollen. När man har hölstrar sitt vapen så trycker man på neråtknappen (Xbox 360). Men när man ska ta fram sitt vapen igen så trycker man på samma neråtknapp igen i stället för uppåtknappen som borde vara logiskt, tycker jag. Så många gånger tryckte jag på fel genom hela spelet.

SAMMANFATTNING
+  Handling
+  Valmöjligheten.
+  Grafik
+  Musik/Ljud
+  Varierande miljöer
+  Online
+ – Handkontroll
–    Blekt med information

Ha det så bra och krama varandra ute i spelvärlden.

 

Bildkälla:
Torbjörn Sellergren
pegi.info

Har gjort en tavla

Hej alla läsare. Först kan jag berätta att jag har råkat ut för ett ryggbesvär, eller en ryggkota som har låst sig, enligt läkaren. Så nu är man ganska rastlös hemma och knapra smärtstillande. Jag försökte spela lite Tomb Raider igår men det blev bara korta stunder för ryggen gjorde sig påmind. Men nåt jag har lyckats göra är att jag har fått upp en ny speltavla. Denna gången inget från Rockstar Games. Denna gången blev det Crystal Dynamics/Square Enix´s Tomb Raider. Jag hade bestämt mig för en svart bakgrund men pga att jag glömde lägga i det så såg jag att det blev snyggt med vit så jag behöll det så.

 

Ha de så bra och krama varandra ute i spelvärlden.

 

Bildkälla: Torbjörn Sellergren(c)

 

TOMB RAIDER: Ett återbesök till helvetet.

I recensionen jag nyligen skrev om Tomb Raider så blev det många negativa sidor om spelet. Men jag börjar bli villig att ändra lite på detta. Vad jag trodde i början var att spelet skulle vara mer äventyrligt med att lösa mängder av gåtor men fick bl.a ett spel med alldeles för mycket skjutande. Men efter har klarat av spelets kampanj så kan man återkomma till ön för att fortsätta att leta efter skatter som man hade missat.

Det är nu jag gillar spelet mera, mera skattletande och mindre skjutande. Visserligen kan en gammal fiende dyka upp men det är inte lika intesivt som det var i kampanjen. Jag misstänker att dessa fiender dyker upp igen bara för att man missade dom innan när man spelade kampanjen så dom finns kvar.
Det bästa man kan göra när man ska leta efter skatter är att låsa upp Cartography i leveln Survivor för då markerar ut alla skatter som finns på ön.
Så jag är gladeligen att göra ett återbesök till Yamatai och utforska ön till det yttersta.

Ha de så gott och krama varandra ute i spelvärlden

Bildkälla: Torbjörn Sellergren(c)

Spelrecension: Tomb Raider

FÖRORD
Eftertexten rullar förbi och jag lutade mig bak i fåtöljen. Det är över nu, tänkte jag. Började fundera på recensionen hur den skulle se ut. Jag visste det skulle inte bli lätt för detta spel blir svårt att recenserar. Tyckte jag om spelet? Ja det gjorde jag men det fanns så irriterande moment i det. Så hur kan jag göra detta spel rättvisa? Ett steg i taget och sammanfattningen får avgöra hur bra det var.

   

HANDLING
Lara Croft är 21 år gammal och är på ett skepp mot sitt första arkeologiska äventyr. Med sina vänner och kollegor så är dom på väg mot en mytomspunnen ö utanför Japans kust för att hitta det förlorade kungariket Yamatai. Men på vägen dit åker skeppet in i en storm så får det att sjunka. Med nöd och näppe klarar sig Lara och hamnar på en öde ö. Hon ser sina vänner på ön och ropa på dom men stormen dämpar hennes rop. Plötsligt från ingenstans slår nån ner henne medvetslös. Hon vaknar sen omtöcknad och inser att hon är bunden och hänger upp och ner i en grotta. Vart hade hon hamnat? Vem slog ner henne? Är ön verkligen öde?

SPELET
Spelet är i tredjepersons perspektiv som utspelar sig på en ö med mystik ala Bermuda Triangeln. När man i första uppdraget (spoiler) kommer ut ur grottan så får man se alla typer av vrak från olika årtionden strandade vid öns kant och det är en riktigt häftig upplevelse. I början av spelet så känns spelet mörkt och Lara ser ut som en blöt, skadad och frusen kattunge som ingen vill ta hand om. Men med tiden när hon inser vad hon måste göra för att överleva så tuffar hon till sig för att rädda sig själv och sina vänner.
Som typiskt Square Enix så får man erfarenhetspoäng som sen blir en level som man kan placera på tre olika kategorier.
Det första vapen man får tag på är en pilbåge och pilar som finns här och där. Med tiden kan man uppgradera pilbågen med ihopsamlade gods från trälådor till det bättre med t.ex eldpilar och pil med rep. Men med tiden får man ihop andra vapen som också kan uppgraderas.

Det ryktades att inspirationen kommer från Unchartedserien och det märks. Det är en hel del hoppande, klättrande och repåkande vilket jag tyckte var roligt. Förutom huvuduppdraget så kan man försöka hitta skatter i gamla gravar som finns gömda här och där. Även om spelet är en öppen värld så tycker jag inte det känns som det eftersom det är linjärt. Visst man kan gå tillbaka för att hitta skatter men känslan av öppen värld känns som borta. Men vill man tillbaka till redan besökta lägren så kan man teleportera sig snabbt dit.
Suck…nu tyvärr till det negativa.

• Jag vet inte varför dom inte satt i höftskott. Varje gång man ska skjuta nån så måste man sikta först innan hon kan trycka på avtryckaren. Det blir då ganska jobbigt när fienderna kommer för nära. Visserligen kan man lära sig närstridsattacker men det är när man lyckats levla upp tillräckligt mycket.
• Och på tal om skjuta. Precis som i Uncharted 1 och 3 (om jag minns rätt) så är det på tok för mycket skjutande i det. Hade man satt Lara Croft jämte Nathan Drake från Uncharted så hade vi haft den moderna tidens Bonnie & Clyde.
• Sist men inte minst quicktime event. Jag har inget emot att det kan finnas nån enstaka sådan i ett spel men här har dom fört in drösvis med det. Nej sånt går bort och låt mig spela som jag vill.

GRAFIK
Grafiken är snygg med en touch av akvarell. Miljöerna är varierande från skog/djungel till snöiga berg.

MUSIK/LJUD
Ok här vet jag inte vad dom försökte göra men nåt är fel. När jag spelade så trodde jag först jag hade spräckt högtalarna på min tv. Så jag startade mitt surroundsystem men det lät likadant. Ljudet är ibland för högt inspelat så det  bara sprakar i högtalarna som om dom som jag nämnde vore spräckta.
Musiken är annars bra och skådespelet är ganska hyfsat.

HANDKONTROLL
Här har dom lyckats ganska bra så jag klagar inte.

SAMMANFATTNING
+ Grafik.
+ Varierande miljöer.
+ Äventyrligt.
+ Handkontroll.
+ Trots många negativa saker så finns det mycket spelglädje i det.

– För mycket skjutande.
– Inga höftskott.
– Ljud ibland för högt inspelat.
– Föt mycket quicktime event.

Bildkälla:
Omslag ägs av Square Enix
Pegi ägs av http://www.pegi.info
Gameplaybilder tagna av Torbjörn Sellergren(c)